Lucka 19

Idag ska vi titta lite på gamla kartor, det har hänt lite under årens lopp.

Nedanstående material är taget från jubileumsskriften som gavs ut vid 25-års jubileet 1970

Där beskriver Bengt "Benke" Erikson, landslagsman på 1940-talet sin sträcka premiäråret så här:

Tiomilakaveln inleddes 1945 med en första sträcka på sk modern 100 000-del, fortsatte på konceptkartor och "hästkartor" men avslutades på kurvkarta fram till målet i Enebyberg. Själv sprang jag den obligatoriska långa nattsträckan, 17 km tror jag den var, på en gammal 100 000-del.
Jag minns att sträckan till första kontrollen var ganska lång. Enligt kartan gick den i ren skogsmark, men efter en kort löpning kom jag in på stora gärden, som kartan inte berättade ett spår om. Alla försök till kartläsning var uteslutna. En ganska sällsam upplevelse att springa kompass ca 3 km på åkrar och ängar, som dock så småningom förde fram till en säker utgångspunkt för slutbiten till kontrollen.
Situation 2, som inträffade på väg till nästa kontroll, var också tidstypisk. Jag kom fram till en bäck, som enligt kartan markerades enligt bild 1, dvs en relativt smal bäck att hoppa över. Nu visade sig bäcken i verkligheten vara sex-sju meter bred, och någon övergång fanns inte markerad. Jag fick hoppa i och simma över i det kalla vattnet. Mindre trevligt eftersom det var en mil kvar att löpa.
Nå, man kom ju över, men döm om min förvåning när jag efter bara ett 20-tal meter stoppades upp av en ny lika bred bäck, som inte alls fanns på kartan. Ny simtur och strax efter ytterligare en bäck av samma dimensioner. Då först gick det upp ett ljus i en något omtöcknad hjärna - bäcken gick i stora bukter!
Efter andra simturen var jag alltså tillbaka i stort sett där jag började forcera bäcken. Mörkret och kartans ofullständighet orsakade den fatala situationen. Bild 2 visar hur kartan borde varit tecknad. Vid eftersnacket visade det sig att flera varit med om de tre simturerna medan andra kommit direkt på en bro och helt sluppit simma.
Detta var orientering på ”den gamla goda tiden”, då den glorifierade slumpen satt i högsätet.

 

Sä här skiftande karttyper har vi sprang man på i Tiomilas ungdom.

A. Startsträckan 1945 gick på färglagd 100000-del.

B. Tredje sträckan 1969, nyritad 25000 i färg.

C. Offsetfotograferad skärgårdskarta och svart-vitt-blått fick duga 1953.

D. Uppförstorad 100 000-del och den nya kurvkartan skarvades ihop 1957.

E. Femte sträckan 1955, uppförstorad 1:100 000.

F. Startsträckan i Hälleforsnäs 1965 med "valfria" kontroller mitt ute på banan, 1:50 000 i fyrfärg.

 

 

 

 

Senast uppdaterad torsdag, 18 december 2014 11:51