Tiomilas historia – del två

Tävlingen har genomgått ett antal förändringar under årens lopp, bl.a. infördes gaffling och ”damernas tvåmila” under 70-talet. Utöver det började de internationella lagen ansluta sig under 80-talet.

Efter tiomilaarenans födelse 1970 innebar utvecklingen året därpå närmast katastrof. Tävlingen blev en orienteringsmässig bedrövelse. Genom ett antal sammanfallande faktorer blev det ”Följa John” hela vägen. Huvudsakliga förklaringar var: Alldeles för lätta banor, för lättlöpt terräng, för många korta och lätta sträckor innan mörkret föll och vältränade löpare till följd av den varma vintern.

Katastrofen blev bakgrunden till gaffling av banorna som framgångsrikt infördes 1972.

Gaffling – vad är det egentligen?

Genom att gaffla två sträckor vid fyra kontroller får man ut sexton olika banor. (Se skissen) Det är alltså endast vart sextonde lag som sprungit lika efter den första gafflade sträckan. Men det jämnas ut helt på nästa sträcka. Avlösaren i varje lag har nämligen de parkontroller på sin sträcka som lagkompisen på den tidigare sträckan inte varit vid och dessutom ska han besöka de gemensamma kontrollerna en gång till. ”Orättvisorna” på första sträckan har alltså helt jämnats ut. 1972 gafflades första och andra liksom sjunde och åttonde sträckorna med varandra.

Gafflingen – nu avseende fler sträckor än premiäråret – lever kvar i tiomila efter snart femtio år.

Dags för damer 1977

Efter initiativ från dameliten blev det premiär för ”damernas tvåmila” 1977. Det årets tävlingsledning erbjöd sig att genomföra tävlingen på prov. Fem sträckor på lördagseftermiddagen med Gävle OK som historiska vinnare. Hela 295 lag kom till start och efter genomförd tävling var det inte längre fråga om att försöket skulle fortsätta. Damkavlen var på plats för att stanna.

Den har hela tiden bestått av fem sträckor och avgjorts på lördagseftermiddagen innan herrarnas tiomila. Men banlängden förlängdes successivt och är numera mellan 35 och 40 kilometer.

Alltmer internationell

Från att från början ha varit en tävling för lag från Stockholms- och granndistrikten växte tiomila geografiskt tämligen snabbt. 1948 kom första finska lag, 1955 första norska lag och 1971 första danska lag.

Det dröjde sedan till 1981 innan de kontinentala lagen vaknade. 1981 kom dock lag från Schweiz, följt av lag från Tjeckoslovakien, Ungern, Västtyskland och Österrike 1984 och Polen 1985.

Det totala deltagarantalet 1985 hade vuxit till 443 damlag och 502 herrlag.

Komplexiteten börjar öka

Senare decenniers utveckling av tiomila liksom av orienteringssporten har gått i en alltmer ökande takt. I slutet av 80-talet började till exempel behovet av IT-kunnig personal öka högst avsevärt. Andra uppgifter som tidigare kunnat lösas med resurser ur de egna leden började också kräva specialkompetens eller innebar kostnadsökningar.

Ett annat exempel är saniteten. Från att gräva gropar i skogen, via enkla papptoaletter till 1988 förhyrda utedass av plast som endast kan tömmas av speciella fordon. En sexsiffrig utgiftsökning i jämförelse med tidigare.

 Plex och Lars Gunnar direktsänder i radio

Den långa kön vid första växeln 1971

Gafflingsillustration 1972

Vått kan det vara

Gävle OKs segrande damlag 1970

 

Entries 2023

Total Entries603
Ungdomskavlen145
Tiomilakavlen227
Damkavlen231
Sweden377
Finland143
Norge69
Denmark4
Czech Republic4
Switzerland4
Lithuania1
Latvia1